I jobbannonser inom kommunsektorn används ofta uttrycket ”lön enligt KVTES”. Vad innebär det egentligen – särskilt i eurobelopp?
Att man tjänar dåligt i kommunsektorn är en seglivad myt. Men hur ser verkligheten egentligen ut?
År 2024 arbetade totalt 446 000 personer inom kommun- och välfärdssektorn. Inom sektorn finns omkring 8 000 olika befattningstitlar. Du hittar personalstatistik för kommunsektorn här
I den här artikeln berättar vi om grunderna för lönesättningen inom kommun- och välfärdssektorn, och ger exempel på genomsnittliga totalinkomster inom olika yrkesgrupper. De senaste statistikuppgifterna från Statistikcentralen om löner inom kommunsektorn och välfärdssektorn är från 2024. Vi uppdaterar den här artikeln med färsk statistik när den publiceras.
Vad baseras lönen på?
Inom kommun- och välfärdssektorn baseras lönen på kollektivavtal som förhandlas fram regelbundet av arbetsmarknadsparterna. Du kan läsa mer om den nuvarande avtalsperioden 2025–2028 på Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivaren KT:s webbplats
Majoriteten av personalen inom kommunorganisationer omfattas av följande avtal:
- Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn (AKTA
) - Tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal i kommunsektorn (UKTA
) - Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet
) - Tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare (LÄKTA
) - Tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal (TS
)
Lönestrukturen varierar beroende på avtalsområde. I huvudsak består dock totalinkomsten inom alla avtalsområden av grundlön för uppgiften, samt eventuella personliga tillägg, erfarenhetstillägg och prestationsbaserade belöningar. Med grundlön avses den lön som bestäms utifrån arbetsuppgifternas krav, utan tillägg. Det personliga tillägget baseras på arbetsresultat och yrkesskicklighet. Erfarenhetstillägg baseras – som namnet antyder – på antal år i yrket.
Totalinkomsten inkluderar alltså alla tillägg ovanpå grundlönen, inklusive ersättningar för extraarbete och övertid.
Läs mer om grunderna för lönesättning
Genomsnittliga totalinkomster inom olika kommunala yrken
Lönestatistiken baseras på uppgifter som Statistikcentralen samlat in från heltidsanställda med månadslön. För kommuner är uppgifterna från oktober 2024, då medelinkomsten inom kommunsektorn var 3 753 euro/mån. För välfärdsområden är siffrorna också från februari 2024, med en genomsnittlig inkomst på 4 089 euro/mån.
Nedan följer exempel på genomsnittliga inkomster inom olika yrken:
- Hälsocentralsläkare: 8 367 €/mån
- Sjukskötare: 3 855 €/mån
- Närvårdare: 3 515 €/mån
- Talpedagod: 4 340 €/mån
- Socialarbetare: 4 650 €/mån
- Klasslärare: 4 139 €/mån
- Lärare inom småbarnspedagogik: 3 299 €/mån
- Ungdomsarbetare: 2 820 €/mån
- Välfärdskoordinator: 3 747 €/mån
- Byggnadsinspektör: 4 493 €/mån
- Arkitekt: 4 916 €/mån
- Fastighetsskötare: 3 007 €/mån
- Lokalvårdare (kommunsektorn): 2 441 €/mån
- Lokalvårdare (välfärdssektorn): 2 788 €/mån
- IT-specialist: 3 556 €/mån
- Jurist: 5 537 €/mån
- Kommunchef: 8 291 €/mån
Se lönestatistik för din bransch:
Funderar du på att arbeta inom kommun- och välfärdssektorn? Tänk på detta!
Lönenivån inom kommun- och välfärdssektorn är konkurrenskraftig jämfört med den privata sektorn.
Det är viktigt att notera att den grundlön som ofta anges i jobbannonser inte nödvändigtvis visar hela bilden av den möjliga totalinkomsten – lönebeloppet kan dessutom påverkas av din arbetsinsats.
Kommuner och välfärdsorganisationer kan också ha möjlighet att betala särskilda engångsbelöningar för goda prestationer. Dessutom är personalförmåner som lunch-, rese-, motions- och kulturförmåner samt längre semester än den lagstadgade, fördelar som även dem har ett ekonomiskt värde.
Källor: